Nattuggla med lite hemlängtan

9 January 2012 02:41

Nu gör jag så som jag sa att jag inte skulle göra. Sitter uppe halva natten vid datorn. Innan Richard gick sa jag skämtsamt “nä jag ska VERKLIGEN inte sitta uppe till klockan 03 i alla fall!”. Ack.

Efter en lång ledighet har nu Richard börjat jobba igen. Han jobbar ju natt tre dagar i veckan. Söndag, måndag, tisdag. När han begav sig vid 22:30 tänkte jag att jag ganska omgående skulle stänga av datorn och gå och lägga mig i tid. Få ordentligt med sömn. Men nej. Istället har jag läst och inspirerats av många fina blogginlägg hos Underbara Clara, och sedan fastnade jag i mitt eget bloggarkiv. Tittade tillbaka på förra sommaren, på mitt år ensam i Malmö utan Richard, på vardagen, på alla foton på mig, på lägenheten, på Ribersborgsstranden.. Och fick en väldig hemlängtan. Jag har det himla fint och härligt här i Sydney. Men det är inte hemma. Det är temporärt och snart ska vi vidare. Jag längtar efter stabilitet. Jag är så mycket upp och ner, svart och vitt. Jag behöver lugn och ro och balans. Jag längtar efter vår fina lägenhet. Att äta frukost på balkongen. Att fika med Helena. Att gå morgonpromenader med min syster. Att ta bilen ut i skogen. Åh.

När jag tittar tillbaka så känns det som att halva 2009 och halva 2010 var väldigt, väldigt bra. Kanske den bästa tiden i mitt liv hittills. Jag hade nytt fantastiskt roligt jobb, jag bakade mycket och lagade bra mat, jag tog körkort och vi köpte bil, vi flyttade till nya underbara lägenheten, och jag och Richard hade det väldigt fint tillsammans och tog vara på tiden innan han skulle flytta till Kina. Det var en fin period. Och stora delar av mitt ensamma år var också bra. Även om jag saknade Richard otroligt mycket så höll vi kontakten via Skype varje dag och tiden gick fort. Det var skönt att vara lite ensam också. Nu i efterhand förstår jag inte hur snabbt det faktiskt gick. Poff! Men egentligen är det likadant nu. Jag har bott i Sydney i över 5 månader. Overkligt!

Det är lätt hänt att fokusera på det som redan varit eller på det som komma skall. Men jag ska faktiskt påminna mig själv om att jag har det väldigt bra just nu. De senaste två veckorna har jag sett mycket av Sydney. Jag har verkligen varit ledig och njutit av dagarna. Vi har varit iväg någonstans nästan varje dag. Jag har bakat jättemycket så att vi har haft smaskig picknick med oss på våra utflykter. Pizzamuffins, chokladmuffins, bullar, pannkakor.. Istället för att fokusera på jobb har jag tagit mig tid att slöa, vara långsam, inte passar tider. Bara lata mig.

Så synd att jag har så svårt för att känna mig nöjd. Och att bara leva i nuet. Djup suck.

Känner att jag har ett stort behov av att få vara själv. Det har jag alltid haft. Jag älskar att vara med min Richard, det är inte det. Visst, vi tar verkligen igen för tiden i Kina, och umgås nästan dygnet runt. Men mitt behov av att vara ensam har alltid funnits där och kommer alltid att göra det. Jag drömmer fortfarande om ett sommarhus dit jag kan åka ensam för att få vara ifred med mina tankar. Pyssla. Skrota i trädgården. Sitta framför en eldstad. Det är något alldeles speciellt med att vara ensam. Ofta känner jag mig mycket mer kreativ och tankfull då. Kanske är det förvisso inte så konstigt att det bubblar upp extra mycket tankar när jag stannar uppe vaken halva natten. Men det är något särskilt med ett tomt hus. Att veta att man är helt för sig själv. Tankarna är annorlunda då.

Nåväl. Nu ska jag gå och lägga mig. Om några timmar kommer jag vakna till när min älskling kryper ner under lakanen och håller om mig. Det kommer att vara så härligt. Sedan kommer jag att smyga upp så tyst jag kan så att han får sova vidare. Mmm. Livet är ganska bra, eller?

Kategori: Sydney 2011-2012, Tankar

Tags: ensamhet, hemlängtan, Tankar