Filed under: Tankar

Privat eller personlig?

För ett tag sedan fick jag en tänkvärd kommentar på bloggen (som jag inte besvarade förrän nu, sorry, jag är en långsam snigel!). 

Jag funderar ibland på om jag är allt för “privat” på bloggen. Och jag undrar varför någon som inte känner mig vill läsa, för jag skriver ju så himla vardagligt och väldigt specifikt om mina dagar och vad jag gör. Det är ju ungefär lika intressant som de som fotograferar sin frukosttallrik och lägger upp på Facebook liksom.. ;) Själv följer jag fortfarande sporadiskt flera av storbloggarna (som Blondinbella, Kissie, Kenza osv) mest för att det är så himla intressant vilket fenomen det är med dessa enormt kända bloggerskor. Tänk att ha 1 miljon läsare?! 

Jag tycker att det är svårt att avgöra vad som är personligt och vad som är privat numera. Jag skulle t.ex inte skriva om sex eller något utlämnande om mitt förhållande etc. Men däremot är jag ju väldigt privat som lägger upp massor foton på mig och familjen, som skriver om allt från amning och förlossning till karriär och jobb etc. Jag tycker förresten att det är härligt att unga tjejer idag vågar vara så privata på nätet.. Det är ju fantastiskt att t.ex Blondinbella som har så stort inflytande skriver öppenhjärtigt om preventivmedel, visar upp sin nyförlösta mammakropp i bikini osv. Grymt!

För egen del så återkommer jag i alla fall gång på gång till att jag skriver bloggen för min egen skull och det är så otroligt roligt att ha den! Vilka utförliga minnen jag sparar. Mitt eget minne är inte alltid det bästa, så det är fantastiskt att kunna titta tillbaka på åren som gått och minnas. Både bra och dåliga saker. Det gör att jag känner mig tacksam också för jag har mycket bra i mitt liv! Jag tycker att jag själv blir stabilare och tryggare som människa för varje år som går. Vill aldrig vara tonåring igen, usch!! :)

Jag har all respekt för att inte alla delar min syn på det hela och om folk inte vill synas på bloggen (t.ex min syster, Richards skottska familj, vissa vänner osv) så exkluderar jag dem. Ibland tänker jag att jag borde lägga ner bloggen för att det ju ändå är ett slags “måste” som kan ge dåligt samvete och tar tid. Och ibland tänker jag att jag borde byta domän så att inte alla gamla bekanta och kollegor etc kan läsa längre. Men det hade känts så tomt, och lite märkligt tror jag. Så jag kommer nog fortsätta Becka.nu som vanligt ett tag till.. :)

Nä, nu måste jag sova för att orka med ännu en natt av högsommarvärme, sprattlande unge och amning. Godnatt!

  
  
  
  
  

3 Comments July 7, 2015

Sjukstuga

Igår var en helt ok dag, trots väldigt dålig nattsömn. Jag tvättade kläder, handlade mat, plockade undan saker, lagade mat. Och till råga på allt lyckades vi på kvällen ta ett julkort som vi – om allt klaffar – ska skicka ut idag (16 dec är ju sista dagen för att post garanterat ska gå fram till jul!).

Men idag, fy.. Har blivit mer och mer förkyld, först var det bara en lite diffus känning i halsen när jag vaknade typ i förrgår. Men nu, uuuurgh, jag snorar slem och är täppt och trött som in i helvete. Wääääääh. Inte alls kul att ta hand om bebis när man mår såhär. Samuel verkar dock frisk, han sov iofs mer än vanligt i förrgår och har hostat några gånger, men på det stora hela är han pigg och glad. Igår var han ovanligt skrattig och pratsam faktiskt :)

Jag tror att min krassliga hälsa bidragit till de senaste dagarnas nedstämdhet. Tro fan att man blir deppig av att ha virus i kroppen, inte få sova, ha allmänt för hög ambitionsnivå och sätta press på sig själv. Jag menar, vad fasen spelar det egentligen för roll om jag bakat lussekatter eller inte? Vi överlever nog utan gran och hembakat liksom. Jag måste bli bättre på att vara snäll mot mig själv!

Jag blir dessutom extra frustrerad att jag låter mig själv gå ner i sådan deppighet för jag tycker att det påverkat senaste dagarnas amning! Oxytocin som gör att mjölken rinner till minskar om man är trött, ledsen och stressad. Check. Och så förkyld ovanpå detta. Suck. Jag som hela tiden kämpar och kämpar med att få upp mjölkproduktionen. Jag blir tokig. Men, nu har vår käre son faktiskt fått bröstmjölk i 5 månader! Det är längre än jag trodde jag skulle orka. Så om det nu skulle bli så att mjölken sinar lite så är det inte hela världen. Han har börjat få små smakportioner gröt två gånger om dagen nu, ca klockan 9 och klockan 18. Jag hade hoppats kunna slippa ersättning och bara köra bröstmjölk och så riktig mat. Men vad tusan, om han får mer ersättning kommer han kanske sova lite mer på nätterna också vilket inte vore fel. Jag får sluta vara så jäkla ambitiös!

Ärligt talat, det viktigaste är att jag, Richard och Samuel mår bra. Nu får jag sluta hålla på och gnälla! :) Men ofta är det såhär, jag behöver få vara lite ledsen och känna det jag känner, efter det blir jag arg och känner någon sorts “jävlar anamma!” – att jag ju KAN, att jag är BRA, och plötsligt är positiviteten tillbaka :)

IMG_8195.JPG

IMG_8196.JPG

2 Comments December 16, 2014

Kortfattad valanalys

Jag fick en kommentar igår med uppmaning att jag ska ge min analys av det svenska valet. Jag brukar inte prata politik på bloggen men all right. Här kommer ett kort inlägg:

Jag är glad att vi bytte regering och slapp Reinfeldt, honom har jag aldrig gillat. Jag gillar inte Löfven som person särskilt mycket heller, tycker inte att han har någon charm, men jag föredrar rödgrönt styre. Jag blev otroligt besviken över SDs framgångar, det är fruktansvärt att så många i Sverige röstar på ett parti som är emot invandring och där flera partimedlemmar verkar vara rasister på riktigt. Sorgligt.

Även om jag inte röstade på dem så tycker jag att det var synd att F! inte fick sina 4% för det hade varit bra om de kom in i riksdagen. Sen trodde jag att Miljöpartiet skulle gå framåt mer än de gjorde, deppigt att de backade! Men tur att de i alla fall fortfarande har nästan 7%.

Ja. Det var väl det. Kort och koncist :)

3 Comments September 16, 2014

Behov av att bli uttråkad

Under den här resan har jag gjort väldigt lite. Och det är precis vad jag behövde. Jag har behövt bli uttråkad! Jag har behövt tid att bli uttråkad. På en sådan här resa hade man kunnat göra massa saker (gå på hamam, åka på utflykt, shoppa på bazar, utforskat mer etc), men jag har inte velat. Jag har bara velat göra så lite som möjligt.

Och det har gjort gott att bara vara. För när jag börjar bli uttråkad, då kommer också kreativiteten tillbaka. Energin. Tankeverksamheten och åsikter. Lusten att skapa och pyssla! Jag har legat och tänkt på olika saker jag vill göra, som idéer till smycken, bloggidéer, längtan efter massor av höstpyssel som kransar, blomsterarrangemang, pumpor, ljus, lövkronor, rönnbärshalsband och mycket mer. Jag har titt som tätt tagit upp mobilen och skrivit ner några tankar. Lagt till inspirerande bilder på mina boards på Pinterest. Och jag har fotograferat, bloggat och skrivit dagbok.

För att jag ska må bra där hemma så måste jag försöka få in lite av denna kreativitet i mitt annars så hektiska jobbfokuserade liv. Jag måste börja tänka annorlunda kring mitt arbete. Det är en av de stora anledningarna till att jag är på denna resan. Jag är inte utbränd, jag känner mig faktiskt stark, men jag har jobbat hårt och jag har tröttnat på att jobbet är en stå stor del av mitt liv. Det är en svår balansgång som jag måste kämpa med. Å ena sidan så älskar jag ju jobbet, och under en period så är det roligt, utmanande, spännande, prestigefyllt och givande på många sätt. Men sedan tippar det snabbt över, när för många tankar har gått till arbetet under en tid och resten (träning, lägenheten, Richard, energinivå etc) kommit i andra hand.

Ja. Jag kommer att jobba vidare på detta. Just nu hoppas jag i alla fall att jag ska ta med mig lite av kreativiteten hem och pyssla lite innan jobbvardagen tar över! Förhoppningsvis tar den inte över, utan att jag lyckas hålla lite bättre balans :)

131015-009-Ego

Leave a Comment October 15, 2013

Inte på topp

Usch. Är ur gängor. Hade värsta ragata-PMSen i slutet av förra veckan och var sur och lättirriterad och snäsig och bitchig mot både kollegor (via mail) och mot Richard. I morse fick jag mensvärken från helvetet. Jag gick upp 06:30 och hämtade upp tvätt, åt frukost etc men sen 07:30 gick jag in och la mig bredvid Richard igen och halvsov nästan en timma.. Gick typ dubbelvikt ut genom dörren sen pga ont i magen. Detta i höga klackar, ingen vacker syn :) Kom fram svettig och lite sen till jobb och kände mig som en flämtande klimakteriekärring som ville börja gråta vilken sekund som helst typ. Blä. Den månatliga plågan blir fan värre för varje år känns det som.

På jobb var de flesta tillbaka från semestern och det innebär att utvecklingen i mitt projekt ska gå igång på riktigt. Tyvärr känner jag (återigen) att jag inte riktigt gillar att jobba såhär, så som jag/vi gör. Jag tror att min roll inte passar min personlighet. Det är en återkommande känsla. IBLAND är det jätteroligt, men gång på gång tänker jag att jag nog inte är helt klockren som projektledare. I alla fall inte på det här sättet, som konsult med krav från kunder och mycket prestationsfokus. Jag vet att jag är duktig men blir aldrig nöjd och tror alltid att folk förväntar sig ännu mer av mig. Jag FÖRSÖKER jobba på att dra ner på min egen tokhöga ambitionsnivå men det är omöjligt. Ibland är det man är duktig på inte det man mår bra av liksom. Men men. Klurigt att komma på vilken typ av roll som är både rolig OCH passar mig som person. Suck.

Så ifall ni undrar varför blogginläggen uteblir så är det för att jag är på dåligt humör och saknar inspiration. Hade egentligen en jättemysig helg i stugan, med grillning med massor fina vänner och ja.. massor god mat, dryck, samtal, sol, trädgårdsarbete och mys :) Men det orkar jag inte blogga om just nu för att humöret är som det är. Nackdelen med att ha en blogg och vara aktiv på sociala medier är att.. ja det känns ju lite som en “skyldighet” att uppdatera och det blir lite av en stress det med. Dumt. Ibland har jag bara lust att lägga ner bloggen, stänga av Facebook-kontot etc men oftast är det ett tecken på att jag inte lyckas prioritera och lägga min energi på rätt saker här i livet. Lustigt hur ofta det korrelerar med min jobbnöjdhet t.ex ;) När vi var ute på semesterresan skrev jag ju nästan 5 blogginlägg om dagen för att vi gjorde så mycket och det var så kul att visa och berätta om. Men tillbaka i jobbvardagen så tappar jag snabbt lusten. Uäh.

Jaja. Behövde få ur mig lite tankar. Nu ska jag göra nån form av middag och längta efter Richard som inte kommer hem förrän senare ikväll.

Leave a Comment August 5, 2013

Måttlighet är inte min grej

Richard håller på att bli lite galen på mig, med all rätt. Jag har så himla svårt för att göra något med måtta! Om det inte är att jobba över/jobba mycket så är det något annat. Som nu. Nu har jag ju den senaste veckan lagt många timmar på skyltdockor, vilket ju såklart varit roligt, men.. ja, lite mycket. Och att jag går och lägger mig i tid händer inte ofta nuförtiden.

Jag hade ju lika gärna kunnat bara säga “jaha ja det var ju kul att mitt foto blev uppmärksammat” och sen var det inte mycket mer med det. Men nä såklart ska jag även köpa en domän, bygga sajt, twittra, maila och fixa. Jag har så mycket engagemang. Men sen tappar jag också tålamodet, nu t.ex är jag ärligt talat lite trött på allt det här med ett jäkla uppmärksammad skyltdockefoto, haha :)

Men ändå har jag svårt att släppa det, och så är jag noggrann av naturen så jag vill göra allt så ambitiöst. Ikväll har jag rensat upp i mailen (hade missat att svara på några förfrågningar till tjejtidningar!), uppdaterat mediaarkivet med nya länkar och exakta datum för publicering, uppdaterat mina andra info-sidor, laddat upp högupplösta versioner av skyltdockor på imgur, nekat och messat till okända människor som lagt till mig på Facebook och istället informerat om Facebook-sidan etc.

Och varför gör jag allt detta?
Jag vet inte riktigt.. Det är roligt. Men det känns också som något jag borde göra. Ska bara hitta balans så att jag inte spenderar för mycket tid! Förhoppningsvis tar fix med stugan över snart :)

20130326-084309.jpg

Leave a Comment March 26, 2013

Late night work

Varför sitter man ALLTID uppe till midnatt och stressar, testar, buggrapporterar, mailar etc inför ett viktigt kundmöte??

Imorgon ska vi presentera en större kampanjsite för en kund inför lansering och på mötet kommer alla viktiga top management-människor att närvara. Vi har som tur är fått “extra” tid för buggfix sedan vi försenade lanseringen på kundens begäran men ÄNDÅ är det inte klart. Jag blir helt galen. Det är klart att det är svårt att uppskatta hur mycket tid det tar att fixa buggar, men det är verkligen inget slut på det. Och ska det vara så svårt att uppdatera texterna på en sajt enligt ett Word-dokument? Jag har fått be om samma justering 3-4 gånger och till slut gjort en Powerpoint med printscreens, röda pilar och klistrat in nya copyn bredvid bilden för att det verkligen ska gå fram vad som måste ändras. Suuuck. Ja jag vet, såklart, ett riktigt bugghanteringssystem skulle vi haft i detta projekt och en testplan och vettig tidplan och vettig budget etc. Men projektets scope, ja omfattning alltså, formulerades av någon annan än mig och allt som utlovades till kunden etc i början var jag inte med på. När jag tog över efter en sjukskriven projektledare och fick läsa statement of work så frågade jag “OK.. och när ska vi TESTA sajten?”. Utvecklarna sa “well we will probably have time to test it a couple of hours before launch”. Det finns alltså inte ens med testning i budgeten. Och ändå har man utlovat att sajten ska funka i 4 webbläsare och optimeras för tablets/iPad (så vi snackar more or less responsive) och så en separat mobilversion på det. Samt ett superviktigt formulär för att samla in kunddata.  Och bekräftelsemail som skickas ut. Men testning.. äsch, det behövs väl inte? ;) Snacka om feluppskattat!

Åh vad jag saknar en riktigt seriös projektprocess där kollegor använder samma offertmallar och ser till att saker dokumenteras och scope fastställs tydligt, en realistisk tidplan skapas osv. Men alla ni som jobbar med projektledning vet väl att det är extremt sällan projekt faktiskt görs on time and on budget. I så fall är kvaliteten kass :)

Jaja. Nu får jag sluta spy galla. Klockan är snart midnatt alltså och jag måste verkligen sova. Är så sjukt trött, har sovit typ 5 timmar per natt de senaste två nätterna. Inte bra. Att jag ska vara så jävla dålig på att SLÄPPA jobbet, inte ta med det hem. Inte tänka på jobb hela kvällen. Men det gååååååår inte. Jag vet att man borde arbeta med sig själv för att få bort det, läsa självhjälpsböcker om stress och “duktiga flickan”-syndromet, utveckla sitt sätt att hantera saker etc. Men jag har jobbat som projekt-/produktionsledare i 5-6 år nu och jag har fortfarande inte lyckats bemästrat detta. Det är något i min personlighet. Jag kan inte bara tänka “äh jaja det löser sig”.  Jag vill verkligen, verkligen kunna tänka “äsch det är ju bara en sajt” och inte påverkas av stressen, deadlines och kundernas krav. Men jag blir så otroligt känslomässigt engagerad och tar jobbet på blodigaste allvar. Asjobbigt är det. Det är väl därför jag blir så hemskt frustrerad också. Och det är nog faktiskt inte en så bra egenskap i den här rollen, att bli frustrerad. Det gör inte jobbet roligt. Jag tror tyvärr inte att jag i slutändan kommer att kunna/vilja lära mig att koppla bort det känslomässiga för då kommer jobbet istället bli meningslöst och tråkigt och jag kommer bli ännu mer frustrerad. Så till slut kommer jag nog att byta roll. Även om jag faktiskt är bra på att göra det jag gör och duktig och får massa beröm etc, så känner jag mer och mer att jag borde ha en annan inriktning och en annan roll.

Får jobba på det. Men nu: sova.

Leave a Comment December 11, 2012

En resa från 20 till 29

När jag nyss bläddrade igenom bloggen för att leta upp gamla bilder från ställen vi bott i världen, så insåg jag hur lite egobilder det blivit på senaste tiden. Och när jag tittar igenom gamla inlägg så tycker jag faktiskt att det är absolut roligast med de foton på mig själv där man ser mig i vardagen. I soffan, när jag städar, rensar ut garderoben, har köpt blommor, i spegeln… Ja, alla dessa små snabba bilder som beskriver mig i mitt liv helt enkelt. Och visar mitt utseende, för det är så roligt att se vad jag har på mig och hur jag förändras och blir äldre. Att följa varje år som går. Jag letade upp den 28 november, år för år, för att se hur mina födelsedagar varit.

Den 28 november 2003 skrev jag inget, men dan-före-dan tyckte jag redan att jag skulle bli tant (när jag alltså skulle fylla 20.. ja herregud). Inte heller 2004 finns något skrivet, bloggandet det året har tyvärr försvunnit någon gång. År 2005 fyllde jag 22 år och bodde i London, men var hemma i Lund för födelsedagsfirande. 2006 var jag nyförälskad i Richard och väldigt lycklig. Samma dag 2007 var det snöigt och kallt och Richard tog mig på en överrasknings-skridskoafton! År 2008 fyllde jag 25 år, jag fick en fin prinsesstårta hemma hos mamma och pappa och på helgen hade Richard ordnat en riktig surprise-fest med alla mina vänner. År 2009 hade jag en fest med galen frisyr/hatt-tema och gästerna hade möjlighet att göra sin egen huvudbonad. År 2010 bodde Richard i Kina och då hade jag en ladies night på min födelsedag och hade gjort massor av snittar. År 2011 bodde vi i Sydney och då åt vi fin middag på en restaurang och jag insåg att jag inte hade några åldersnojor utan var väldigt nöjd med allt.

Imorgon fyller jag 29 år.

Jag har tagit ledigt från jobbet, för från och med i år och framåt tänker jag inte jobba på min födelsedag. Det är en tradition jag anammat av en kollega på mitt förrförra reklambyråjobb. Jag misstänker iofs att hon faktiskt hade lite åldersnojor och kanske mest lät bli att jobba för att hon inte ville bli firad av kollegor. Men det var en mycket god idé som jag tänker hålla fast vid. Själv basunerar jag gärna ut att jag fyller år och berättar att jag ska fira mig själv ordentligt. Jag har egentligen inget storslaget planerat, men det ska bli underbart skönt att vakna upp och inte behöva gå till jobbet. Jag ska äta fin frukost, dricka kaffe och bara njuta. Och jag ska hem till mina kära pensionerade föräldrar, som nu alltså är lediga dagtid, och äta lunch :) På kvällen blir det nog någon form av firande med Richard, oklart vad. Vi har ju redan lyxat ordentligt så jag tänker mig mer en lugn afton för att fira att jag blir 29 och har ett så fantastiskt liv!

Och för att återkomma till det jag började med, så vill jag att det kommande året ska innebära fler egobilder på bloggen. Mer Rebecka framför kameran. Jag har ju alltid älskat att ta bilder på mig själv och lägga upp dem på nätet. Ja, långt innan Facebook och kända bloggare gjorde det till en självklarhet. När jag pluggade 2004 tror jag att begreppet “egobilder” myntades bland mina klasskamrater och jag blev nästan hånad för mitt egofotobloggande :) Haha. Ofattbart långt från dagens värld då till och med 9-årigar äger en svindyr iPhone som de gladeligen fotograferar sig själva med. Vi lever i en spännande tid.

Nu måste jag smyga in i sovrummet och krypa ner bredvid min sovande man, som ju tyvärr inte är ledig imorgon. Godnatt, kära vänner!

/28-åringen

Leave a Comment November 27, 2012

Saker jag skulle vilja göra

Vad skulle jag vilja göra just nu om jag inte sprang i det eviga jobbekorrhjulet?

Flytta ut och bo alldeles ensam i ett litet hus vid havet ett tag. Fotografera. Skriva en bok. Baka bröd. Leka med lera. Göra smycken. Sy. Sticka. Skriva vykort och posta i blommiga kuvert till nära och kära. Måla akvarell. Rita med blyerts. Blogga. Promenera. Bli träningsnarkoman. Dricka kaffe. Klippa och klistra med kollage. Läsa inredningsmagasin. Läsa böcker. Kladda med tuschpennor. Laga nya maträtter. Detoxa. Plocka blommor i naturen. Gå vid havet. Åka på loppmarknader. Sortera papper. Tända ljus. Dricka glögg. Baka lussekatter med mycket saffran. Tända i en öppen spis och sitta och värma mig framför elden. Skriva dagbok. Lyssna på bra musik. Sjunga för mig själv. Måla med akryl på panå uppställd på ett riktigt staffli. Baka kanelbullar. Dricka grönt te. Göra krasse som växer på fönsterbläcket. Så egna grapefruktkärnor i en kruka. Sy om kläder. Köpa färgglada tyger. Sminka upp mig. Måla tånaglarna och lägga en ansiktsmask. Bada i badkar. Titta igenom alla mina digitala foton. Skapa fotoböcker för mina resor. Skriva om mina resor. Göra en tavla av mina gamla visitkort. Skriva kärleksbrev till min man. Köpa hem rosor och ställa i vackra vaser överallt. Fotografera alla mina kläder. Rensa upp i mitt digitala liv och sluta missbruka sociala medier, minska användandet av mobiltelefon och dator. Fundera på affärsidéer. Samla på snäckor och slipade glasbitar. Cykla iväg på picknick med varm choklad i termos. Lägga pussel. Börja springa igen. Yoga på min ekologiska yogamatta. Ligga på min spikmatta. Använda min ljusterapilampa. Virka en mössa. Rosta egen hemmagjord müsli med honung.

Ja. Och fundera på meningen med livet.

9 Comments October 31, 2012

Trötthet

Har varit så trött idag. Egentligen inte så fysiskt trött, mer psykiskt. Lite less liksom. Alltså jag har skitkul på jobbet och har egentligen inte det stressigt eller för mycket att göra. Men det är information overflow i mitt huvud idag. Så uttröttad liksom. Ja, kan nog inte förklara det på något annat sätt just nu.

Är också irriterad på mig själv, tycker att jag borde använda min tid bättre, vara mer disciplinerad och göra saker som jag vet att jag mår bra av istället för att göra sånt som jag egentligen tycker är slöseri med tid. Och så blir jag sur för att jag inte bara kan släppa på kraven på mig själv, jag borde ju vara nöjd och glad och stolt över mig själv och “cut myself some slack” typ. Haha, fan. Har skitsvårt för det där. Jag vet att jag är duktig och bra men ändå är jag aldrig nöjd, vill alltid vara duktigare, bättre, effektivare…

Nä. Nu slutar jag grubbla och lägger istället upp två bilder på vår helt fantastiska rosenbukett i köket som stått i över en vecka. De har slagit ut så otroligt vackert!

20120816-233549.jpg

20120816-233557.jpg

Leave a Comment August 16, 2012

Previous page


Hej!

Becka.nu handlar om mitt liv - min vardag, min man Richard och våra barn Samuel och Isabella, om jobb, hus & trädgård och tvåbarnskaoset!

När jag inte är föräldraledig arbetar jag som projektledare på en digital kommunikationsbyrå i Malmö. Tidigare bestod mitt liv av kärriär, deadlines och resor till världens alla hörn, men i juli 2014 föddes Samuel och i maj 2016 fick vi Isabella. Så nu handlar mitt liv och bloggen mest om kidsen och vårt liv som nyblivna husägare i fina Lomma :)

Kontakta mig på becka [at] becka.nu

Sök på Becka.nu

Följ Becka.nu

bloglovin

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

RSS

Statistik

Online nu:
Idag:
Denna vecka:
Denna månad:

Länkar