Träningshelgen i Torekov

Träningshelgen i Torekov

I helgen åkte vi iväg på en organiserad träningshelg, med hotellnatt och massor god mat, på Torekovs hotell. Vi bokade denna helgen redan för ca 3 månader sedan (!) och betalade för kalaset för en månad sedan, så det var ju väldigt frustrerande att bli sjuk precis innan. Men som tur var hann jag ändå repa mig så pass bra att det faktiskt kändes väldigt värt det i alla fall!

På lördagen kom min mamma och bror hem till oss redan klockan 08:00, så att vi skulle hinna köra upp och vara med på introduktionsmötet kl 09:30 i Torekov. Vi kom dit och började med lite kaffe, snittar och nötter, och sedan fick vi information om allt som skulle hända under två intensiva dagar. Vi var peppade!

Första passet vi hade valt var “Sandball”, då man hade en sandfylld säck som är som en smidig kombination av kettlebells, medicinboll och ja, sandsäck. En jätteduktig PT från Actic i Lund höll i passet. Jag fick hosta pga dålig kondition och flås, och vi ta det lite lugnt, men på det stora hela kändes det bra, och roligt! Mycket squats och kast med tung sandsäck blev det.

Efter det så delade vi upp oss, Richard gick på ett “TRX”-pass, där man har gummiband fästa i taket som man gör övningar med. Jag fortsatte med ett jätteroligt danspass som hette Floorfiller. Otroligt roligt och härligt! Kan sakna att gå på aerobics/Les Mills-danspass

Sen blev det god lunchbuffé och därefter en föreläsning. Den var väl helt OK, men inte så bra struktur och för dålig bakgrundsbeskrivning från föreläsaren. Hon hade såklart en imponerande story, EM-vinnare i Ironman och började träna vid 30 års ålder, men ja, själva föreläsningen i sig kanske blev lite platt. Kul ändå med inspiration efter maten.

Efter lunch blev det ett eftermiddagspass med “bootyworks”, som fokuserade på rumpa och ben. Kul pass med gummiband, men jag tror att jag valde ett lite för hårt band, eller så var jag bara trött, men det var svårt och tungt! Puh.

Sen fick vi äntligen vårt rum!!

Därefter tog vi en eftermiddagspromenad ner till havet i November-skymningen, innan det blev helt mörkt. Kallt och ruggigt. Brrr.

Sen gick vi upp och duschade och bytte om till badkläder. Och så låg vi i varmt bubbelbad huuuur länge som helst. Över en timme! Satt och pratade om allt möjligt. Det var varmt i vattnet och kallt i luften. Väldigt mysigt.

Till sist blev det middag i bistron. Väldigt gott och trevligt. Jag ångrar kanske lite att jag inte hade bett om ett vegetariskt alternativ, nu när jag försöker dra ner på köttet mer och mer. Men det var väldigt gott, både med mat och vin och efterrätt :)

Vid dagens slut var vi mycket mätta och belåtna. Och trötta! och nu blev jag helt matt av att beskriva hela dagen, haha. Well. Söndagen dokumenterade vi knappt, dels för att det gick fort men kanske också för att Richard vaknade med yrsel och balanssinnet ur spel. Det finns tydligen något som heter “kristallsjuka” (godartad lägesyrsel) som innebär att kristallerna i örat skakas och hamnar fel. Vet inte om det är det, men Richard blev sängliggande och jag tränade två pass på egen hand. Sedan tog vi en lång promenad i lugn takt istället. Ganska ruggigt väder då också, men lite ljusare i alla fall. Innan dagen var slut fick vi god lunch igen och en goodiebag att ta med hem. Allt som allt en väldigt trevlig upplevelse (förutom Richards yrsel då)!

På morgonen gjorde vi förresten en spännande kroppsscanning i en maskin som mäter allt i kroppen. Det får nog bli ett separat blogginlägg om det, men jag tyckte att det var en bra, kul grej. Nu kan jag ju bättre mäta förändringar som sker i kroppen efter konsekvent träning i t.ex ett år framåt. Vore kul att göra en ny scan då (om jag hållit mina träningsrutiner) och se hur resultatet har förändrats!

Well. Lång story short, det var tur att vi åkte trots att jag var krasslig. Riktigt härligt och inspirerande att RÖRA på sig en massa, inte bara gå på spa, äta och sova på hotell. Det blir verkligen en extra dimension med träning också! Så det här kommer jag nog göra fler gånger :)

Snabb uppdatering

Snabb uppdatering

Jag inser att jag inte riktigt fått in vanan att blogga varje dag än! Men det beror också på att jag och Richard åkte iväg på en träningshelg i Torekov tidigt i lördags morse och var fullt upptagna med träning både lördag och söndag, innan vi kom hem till glada barn som stal uppmärksamheten resten av söndagen. Jag tog med mig systemkamera, MEN när vi kom fram insåg jag att minneskortet inte satt i kameran utan i datorn hemma :( Oh well. Det blev en hel del iPhone-bilder iaf. Och iPhone-kameran är ju numera nästan lika vettig som en SLR.

Jag återkommer med en summering av träningshelgen – som var jättekul! Under helgen la jag i alla fall upp en massa stories på min Instagram, det har ju blivit min nya “bloggform” medan bloggen varit nedlagd. Så följer man mig på Instagram så får man se alla de här små vardagliga uppdateringarna (som mest handlar om att jag går till gymmet eller pyntar huset inför någon högtid, haha). Jag lägger mest upp stories (som försvinner efter 24 timmar) och inte så mycket vanliga foton, men jag får väl ta och ändra på. Det är förresten delvis Instagram stories som jag tänkte ta hjälp av när jag summerar vad som hänt från april 2018. Det kommer, det tar bara lite tid att sätta ihop.. :)

Så länge får ni se en kort summering av mina stories från igårkväll, när jag var åter på vanliga gymmet för ett styrketräningspass. Woho! Kändes bra.

All right, dags att jobba. Hörs snart igen!

Instagram stories – för vardagssnapshots!
Jag vill göra av med allt jag äger!

Jag vill göra av med allt jag äger!

Jag vill förenkla mitt liv, jag vill äga mindre saker! Jag har i flera år tänkt att jag “måste rensa på vinden”, “måste organisera garaget”.. Vi äger verkligen alldeles för mycket prylar. Mest är det nog jag som har velat hålla kvar i saker, tänkt att vi kanske ska skaffa ett barn till. Och så har det varit brist på ork och tid. Bara tanken har fått mig trött. Men nu! Nu vill jag bara minimera och sälja, slänga, rensa. Det tar lång tid att gå igenom allt. Men nu har jag i alla fall börjat!

Idag har jag lagt upp 8 säljannonser och fler ska det bli. Idag var fokus på lite större saker som barnvagn, två bilstolar, gåstol, gungor osv. En annan dag ska det bli barnkläder och barnskor, vi har hur mycket som helst.

Fast det är inte bara barnsaker som vi har för mycket av. Richard har ärligt talat väldigt lite prylar, men jag, jag har för mycket av allt känns det som. För mycket kläder, böcker som jag aldrig läser, inredningsmagasin, lampor, lyktor, krukor, pyssel, pynt, dukar, kuddar, sladdar, pennor, ja allt möjligt..! Det känns som att sakerna “äger mig” lite grann. De gnager, finns där i bakhuvudet. Så vill jag inte ha det.

Jag inbillar mig att det kommer att kännas som att en stor sten lättat från hjärtat när allt det här är klart.

Livet förändras med barn. Eller kanske snarare, jag är en annan människa nu.

Livet förändras med barn. Eller kanske snarare, jag är en annan människa nu.

Jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig än om barnen ska synas i bloggen eller inte. Troligen får de göra det, men i lagom mängd. Jag har verkligen saknat att ha bloggen SÅ jäkla mycket, inser jag. Att dokumentera mitt liv, våra liv. Att skriva om vad vi gör och hur vi har det. Men precis innan jag slutade blogga blev det kanske lite FÖR mycket fokus på barnen, jag hade inte ork till något annat. Då var Isabella knappt 2 och Samuel knappt 3,5 och livet var ganska ofta kaotiskt. Men nu är Isabella 3,5 och Samuel 5,5 år. De blir mer och mer självgående. Det gör att jag också får mer tid och ork att faktiskt fokusera på mig själv, och det jag tycker om att göra, FÖRUTOM att vara med, och ta hand om barnen.

Något jag i alla fall vet med säkerhet är att livet inte är detsamma längre. Jag är inte samma person som innan barn. Det vet man ju förstås, alla säger att livet aldrig blir sig likt och så vidare. Men jag har kanske inte förrän nyligen insett hur stor skillnad det är för mig som människa, som Rebecka. Jag är inte längre den jag var 2013. Inte alls.

Sedan knappt ett år tillbaka har jag börjat göra vissa livsstilsförändringar. Jag började träna regelbundet i januari och har förutom vissa avbrott för sjukdom (och jobbaktiviteter) försökt styrketräna 3-4 gånger i veckan. Jag har successivt börjat äta mindre och mindre kött. Och nu känner jag så otroligt starkt att det finns fler förändringar jag vill göra. Saker som känns meningsfulla på riktigt för mig.

Jag återkommer till detta hela tiden – meningsfullheten. Att jag behöver leva mer meningsfullt. Det handlar inte nödvändigtvis om “lycka”. Lycka är nog i mina tankar något kortvarigt, ett ögonblick, en känsla under en kort period. Meningsfullhet däremot, det är något större. Och en del i allt det här är att börja blogga igen, ta mer foton på familjen och på mig själv, dokumentera livet. Så tills vidare får barnen hänga med. Men jag har tänkt att jag ska vara noggrann med att tagga alla blogginlägg som har bilder på dem med deras namn, så att det är enkelt att gömma alla inlägg i ett svep vid ett senare tillfälle.

Nu ska jag sova, så att den här kroppen får vila och bli frisk och stark!

Hejdå fransförlängning. Hej fransfärgning.

Hejdå fransförlängning. Hej fransfärgning.

Under ganska lång tid hade jag ögonfransförlängning. Jag ska medge att jag älskar att ha det. Att vakna på morgonen och känna mig snygg och fixad direkt och knappt behöva sminka mig alls. Men i våras tog jag en paus, och var utan under sommaren. Det var skönt att vara “au naturel” och kunna gnugga mig i ögonen utan att tänka mig för. Sedan började jag på nytt jobb och ville optimera morgnarna och vara lite extra fin. Så jag skaffade nya. Och det blev faktiskt för mycket! De var för böjda och för maffiga. Det var inte “singelfransar” som jag brukar ha, utan “volym”. Och det blev för glammigt, det kändes inte riktigt som jag. Det var jättesnyggt på ett sätt, men jag kände mig… lite överdriven? :)

Här var de helt nygjorda. Kanske lite svårt att se, men de var väldigt mycket böjda uppåt. Fint men för mycket på mig!

Kanske syns det mer på dessa foton nedan?

Långa fransar!

Hur som helst. Jag bestämde mig i alla fall för att inte gå tillbaka och göra om dem igen, utan bara låta dem växa bort. Nu har jag varit helt utan i någon vecka, och fransarna har såklart känts ovanligt ljusa. Korta också, men allra mest bleka och osynliga. Så jag gick och färgade dem svarta (samt gjorde ögonbrynen mörkbruna). Det blev fint, jag går till en väldigt duktig hudterapeut i Lomma som gör det väldigt bra.

Lite olika nyans på fotona pga ljuset, men det är mycket mörkare fransar iaf!

Men. Nu när jag tittar på den här jämförelsebilden.. så tycker jag att jag ser så mjuk och fin ut på “före”-bilden?! :) En tanke som flög igenom huvudet var “ja man ser ju verkligen hur mina naturliga färger passar ihop!”. Håret (utväxten), ögonbrynen, fransarna. Allt i ungefär samma nyans.

Det är faktiskt en rätt märklig värld vi lever i, med de ideal som råder idag. Well. Det fanns ingen sensmoral i det här inlägget. Mest ett konstaterande, att jag är snygg och tjusig i långa svarta fransar. Och att jag är söt och vacker i bleka också. Jag kommer säkert skaffa förlängning igen, men inte just nu. Det är inte direkt ekonomiskt att betala 550 kr för påfyllning var tredje vecka.. Istället blir det en färgning någon gång då och då, när jag känner mig alltför blek och urvattnad.